Det blev en riktig toppen kväll för bara oss. Lite extra mys och kärlek behövs i väntans tider. Speciellt när man känner sig som en valross. Tung och otymplig på land.
Idag går jag in i vecka 36 och enligt statistiken föds dem flesta barn mellan vecka 37 och 42. Spännande!! Visserligen är det väldans långt mellan vecka 37 och 42 så får jag vänta ända till sista veckan så vet jag inte vart jag tar vägen. Ska man stå ut så länge...? Man gör väll det antar jag. Och Bebis vet ju bäst när det är dags att komma ut. Det är han som bestämmer när han är redo för världen och han vill väll va hos sin mamma så länge som möjligt.
Ja tänk vilken omställning att komma ut i den riktiga världen. Nu behöver han inte ens andas själv, han får maten serverad precis hela tiden och det är precis lagom varmt och gosigt. Sen ska han ut i en kall och kantig värld med massor av nya dofter och intryck. Han ska andas och äta själv och se till så han inte blir för varm eller kall. Det är verkligen ett mirakel! Att allt fungerar.
Veckan som kommer nu har jag inte en enda sak planerad. Hur ska jag få tiden att gå? Jag tänkte försöka mig på långa promenader och blåbärsplockning. Det börjar bli så långtråkigt att vara inne.
Nåja! Hoppas helgen varit bra och att det blir en solig vecka för oss :-)
Kärlek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar