Smulans nya saker

2011 VS 2012

Bild från förra sommaren...58 kg.... Jag tyckte jag hade stor rumpa................
Skulle döda för att få tillbaka den där kroppen! Men det kommer tillbaka eller hur?
Om inte annat kommer det vara värt det...? Jag bär ju på mitt livs kärlek, meningen med livet bär jag under huden.

Bild från i söndags, vecka 28+0 och 72 kg
Idag är det 80 dagar kvar till BF och vi ska hämta smulans säng, skötbord och babysitter. Jag måste bara säga det än en gång: JAG LÄNGTAR!

Vattenmelon

Bebis kläder

Idag kom sängen, skötbordet och en babysitter som vi ska hämta i morgon.Och det här är vad vi har i klädväg än så länge. Plus lite till begagnat som vi fått. Kläder känns det som om våra vänner som fått barn kommer att ösa över oss. Men lite nytt ville jag ha ändå, som en välkomstgåva till vår lilla smula (som om hon/han kommer bry sig, nä). Jag längat verkligen efter att ha någon att klä på, någon att bädda åt och någon att svepa in i den fina babyfilten vi fick av Mano och Anna. Längat efter att slippa gravid kroppen och kunna krama om Martin utan att magen är mellan oss. Längtar och längtar och längtar.

Kärlek

Njuter av underbara sommardagar! Lycka är att spendera dem med den bästa.



Humörsvägningar, oro och tårar.
Sista tredjedelen av graviditeten.
194 dagar har gått, 86 är det kvar.

Arg på människor som inte förstår.

Det går över...

Och så var det dehär med mina ärr. Jag måste säga att deras existens är jobbigare och mer påtagliga än vanligt. Sommaren är alltid jobbig, på det sättet att kläderna måste av. Men nu är det inte bara armarna som drar till sig blickar, det är magen också. Och kombinationen av blivande mamma och ett förflutet i självskadevärlden verkar göra människor upprörda, berörda, ledsna och frågande. Ärren väcker så mycket frågor i sig. Varje ärr är en fråga, skapat för att jag inte förstod, för att något var alldeles för smärtsamt och ovist. Ohanterligt. Men det förstår inte alla och genom deras blickar kan jag nästan läsa deras tankar.
Om man kan göra så mot sig själv, vad kan man då göra mot någon annan?

Det är så mycket enklare att förklara för frågande och undrande barn. Dem är så rena från fördomar och så ärliga. Rakt ut frågar dem vad som har hänt med mina armar, utan att vara rädda för vilket svar dem ska få, utan att redan ha tänkt tusen dömmande tankar. Dem bara säger det! Och jag brukar le, huka mig ner och viska:
>> Jag har varit tigertämjare<<
Jag känner inte ens att jag ljuger, för nog har jag tämjt en tiger, en tiger inom mig.

När vuxna eller ungdomar frågar mig så blir frågan så konstig.
>>Vad har du gjort på armarna?<<
Dem vet mycket väl vad jag har gjort, jag har skadat mig själv, vad det de dem ville att jag skulle svara på? Eller var det varför jag gjorde det? Jag förstår oftast inte, skäms och blir röd i ansiktet. Vill slippa deras blickar, tankar, frågor. För vad ska jag svara dem? Vad väntade dem sig för svar?

Jag hörde en tjej säga en gång, om sina ärr:
>> Jag är en öppen bok som bara jag kan läsa<<
Och jag tyckte det var så fint, hon hade så rätt. För visst är det så.

Vecka 28

Vecka 28 (27+3)

Vår Kärlek

Jag längtar efter att vara mig själv

Vecka 28 och jag är tröttare än tröttast. I morgon har jag Nationellt prov i Matte B, så i förmiddag ska min lilla energi läggas på att repetera Geometri och Funktioner. Och det regnar ju ute, så jag är tacksam för att det blev ett pluggväder idag.

I eftermiddag ska vi på ung-föräldra utbildning. Jag är spänd och jag ser fram emot att få höra mer om framtiden och kanske träffa några nya vänner.

Santos-Jeremias

Igår fick vi finbesök av Santos-Jeremias, två och en halv vecka gammal, och hans fina föräldrar Anna och Mano. <3

Vecka 27
(26+4)

94 dagar

Varm, svullen, trött.
Smulan har hicka i magen, det känns som en liten klocka som tickar.
Okoncentrerad, drömmande, längtande.

Du är så vacker och jag älskar dig så mycket!

96 dagar kvar

100 Dagar

Kärlek

Kärlek är att höra våra hjärtslag slå tillsammans, i takt, 150 slag, i ett litet nytt och orört bröst. Du mår bra och då mår jag också bra. Jag älskar er!

"En lögn som kommer innifrån blir ofta en sanning"
Det är så sant!

Två veckor kvar av skolan och jag försöker göra mitt bästa. Varannan dag är jag  motiverad och varannan dag har jag ångest. Kameran ligger mest avstängd och stirrar på mig. Precis som skolböckerna har gjort den här veckan. Bebis sparkar och mina tankar är mest hos den. Vem är du?

I morgon ska jag till barnmorskan igen, höra hjärtljud, mäta magen första gången, blodtryck, blodprov. Konstigt att man längtar. 102 dagar kvar tills du kommer.

"Ibland blir jag förlamad av skräck, strupen blir trång och läpparna snörper ihop sig till ett sträck. Jag vill skrika rätt ut, men istället snyftar jag ynkligt. Skäms. Jag blir skräckslagen av bara tanken och världen runt mig fryser till is. Allt känns kantigt, vasst och omöjligt. Bara din värme kan få min värld att tina igen. Även det skrämmer slag på mig."

 

"Det är väl rätt okej, vi är nog alla ganska lika
Det finns dom som tror på Gud, och dom som ägnar sig åt spel
Alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel"

Grattis!

Stort grattis till Anna och Mano som fick sin fina son Santos-Jeremias till världen igår! Nu längtar jag så jag spricker! Bara 108 dagar kvar <3